Min webbläsare och skärm
Allt din webbläsare berättar om sig själv, din skärm och dina inställningar, samlat på ett ställe och lätt att kopiera.
Läser av …
Så fungerar det
Uppgifterna läses direkt i din webbläsare och skickas inte någonstans. Knappen Kopiera allt ger en textsammanställning som är bra att bifoga när du ber någon om hjälp med en webbplats som inte fungerar.
Webbläsaren presenterar sig med en User-Agent-sträng. Av historiska skäl innehåller den namn på andra webbläsare, och nästan alla börjar med Mozilla. Därför tolkas strängen i en viss ordning, och där webbläsaren stöder klientledtrådar används de för exakt version. Windows 11 skriver fortfarande Windows NT 10.0 i strängen och går bara att känna igen med ledtrådarna.
Skärmupplösningen anges i CSS-pixlar. På skärmar med hög pixeltäthet motsvarar en CSS-pixel flera fysiska pixlar: en pixeltäthet på 2 betyder fyra fysiska pixlar per CSS-pixel. Fönstrets storlek är den yta sidan faktiskt har att visas på och uppdateras när du ändrar storlek.
Mörkt läge, reducerad rörelse och högre kontrast är inställningar i operativsystemet som webbplatser kan anpassa sig efter. Talformat, datumformat och tidszon följer det språk och den region du valt.
Minnet avrundas av webbläsaren för att göra det svårare att känna igen enskilda besökare. Antalet processorkärnor avrundas inte, men HTML-standarden tillåter webbläsaren att av samma skäl uppge ett lägre tal än det verkliga. Vissa uppgifter, t.ex. minne och uppkopplingstyp, finns bara i Chromium-baserade webbläsare och visas annars som okända.
Så tolkas strängen
Verktyget letar efter märken i User-Agent-strängen i en fast ordning: Edg, OPR, SamsungBrowser, Vivaldi, YaBrowser, Firefox, FxiOS, CriOS, Chrome och sist Version tillsammans med Safari. Ordningen behövs eftersom Edge också skriver Chrome och Safari i sin sträng. En sträng som slutar med Chrome/140.0.0.0 Safari/537.36 Edg/140.0.0.0 och innehåller Windows NT 10.0 ger därför Microsoft Edge 140, motorn Blink och Windows 10/11. Motorn anges som Blink när strängen nämner Chrome, Edge eller Opera, utom på iPhone och iPad, där alla webbläsare visas med WebKit.
Frysta värden och klientledtrådar
Chrome och andra Chromium-webbläsare har frusit delar av strängen. Enligt Chromiums beskrivning står det alltid Windows NT 10.0, macOS skrivs som 10_15_7, Android som 10 med modellen K, och versionen som huvudversion följd av .0.0.0. De riktiga värdena finns i stället i klientledtrådarna, och där webbläsaren stöder dem frågar verktyget efter plattform, plattformsversion, modell och fullständig version. Microsoft anger att plattformsversion 13 och högre betyder Windows 11 och 1–10 Windows 10, och verktyget använder de gränserna. På macOS visas versionen ur ledtrådarna, t.ex. macOS 14.6. Firefox och Safari har inga klientledtrådar, så där visar verktyget det som står i strängen, t.ex. Windows 10/11. Utan ledtrådarna visas också bara huvudversionen av webbläsaren, eftersom resten av versionsnumret i Chromiums sträng alltid är noll.
Skärm, zoom och minne
De fysiska pixlarna räknas som skärmens bredd och höjd i CSS-pixlar gånger pixeltätheten, avrundat. Enligt CSSOM View räknas pixeltätheten vid sidans aktuella zoom, så med en zoom skild från 100 % beskriver talen inte längre bara skärmen.
Minnet kommer från Device Memory API, som avrundar till en enda signifikant bit, alltså en tvåpotens som 4 eller 8 GB, och låter webbläsaren sätta egna gränser uppåt och nedåt. Syftet är att minnet inte ska kunna användas för att känna igen enskilda enheter.