Hoppa till innehållet
Quaestio

Läsbarhetsindex

Klistra in en text så räknas läsbarhetsindex ut, tillsammans med de tal det bygger på.

Klistra in en text ovan.

Skalan

  • Under 30 – mycket lättläst, som barnböcker
  • 30–40 – lättläst skönlitteratur
  • 40–50 – normal sakprosa, som dagstidningar
  • 50–60 – svår text, ofta facktexter
  • Över 60 – mycket svår, byråkratisk eller vetenskaplig text

Ett långt ord har fler än sex bokstäver. Skiljetecken räknas inte in i ordlängden.

Bädda in

Bädda in verktyget på din sajt

Kopiera koden och klistra in den där verktyget ska synas, t.ex. i ett blogginlägg eller på en skolsida. Det är gratis, rutan har inga annonser och verktyget räknar i besökarens webbläsare.

Så fungerar det

LIX är ett läsbarhetsmått som Carl-Hugo Björnsson utvecklade på 1960-talet. Det räknas som medelmeningslängden plus andelen långa ord i procent, där ett långt ord har fler än sex bokstäver.

Måttet mäter två saker som båda gör en text tyngre: långa meningar, som kräver att läsaren håller mer i huvudet, och långa ord, som ofta är sammansättningar eller facktermer.

En vanlig indelning är att under 30 är mycket lätt, som barnböcker, 30–40 lättläst skönlitteratur, 40–50 normal sakprosa, 50–60 svårt och över 60 byråkratisk eller vetenskaplig text. Indelningen är en tumregel och har ingen fastställd källa, men den stämmer med Björnssons egen mätning av svenska dagstidningar, som låg på 47.

Ett lågt värde är inget mål i sig. Det som avgör är vem som ska läsa: en text till allmänheten bör ligga lågt, medan en teknisk rapport till fackfolk får ligga högre.

Måttet ser bara på längd, inte på innehåll. En text full av korta men obegripliga ord får ett lågt LIX ändå, och en välskriven text med några långa egennamn får ett högre värde än den förtjänar.

Meningar räknas på avslutande skiljetecken, vilket gör att förkortningar med punkt kan räknas som meningsslut. Värdet är därför en uppskattning, inte en exakt mätning.

Samma besked, tre sätt

Tre versioner av ungefär samma besked om en ansökan, skrivna för den här sidan. LIX räknas med verktyget ovan.

TextLIXNivå
EnkeltVi har fått din ansökan. Vi läser den nu. Du får svar inom två veckor. Har du frågor kan du ringa oss.10Mycket lättläst
Normal sakprosaTack för din ansökan, som vi har tagit emot och registrerat. Handläggningen tar normalt omkring två veckor, och när ärendet är avgjort skickar vi ett skriftligt beslut till den adress du har angett. Kontakta handläggaren om du har frågor om ansökan eller behöver komplettera den.46Normal sakprosa
MyndighetsspråkEr ansökan har inkommit och är föremål för handläggning, varvid beslut beräknas kunna meddelas inom en handläggningstid om cirka fjorton dagar. Eventuella frågeställningar avseende ärendet ombedes ställas till handläggande tjänsteperson.68Mycket svår text

Så räknas LIX för den första texten

  1. Texten har 22 ord och 4 meningar, alltså i genomsnitt 5,5 ord per mening.
  2. Antalet långa ord, alltså ord med fler än sex bokstäver, är 1. Det är 4,5 procent av alla ord.
  3. LIX är summan av de två talen: 10,0.

Formeln

LIX är antalet ord delat med antalet meningar, plus antalet långa ord gånger hundra delat med antalet ord. Det första ledet mäter meningarnas längd och det andra andelen långa ord. Ett långt ord har fler än sex bokstäver. Skiljetecken räknas inte som bokstäver, och ett tal räknas som ett ord men aldrig som ett långt.

Carl-Hugo Björnsson gav ut en undersökning av skolböckernas läsbarhet 1964 och boken Läsbarhet 1968. Eftersom det bara räknar bokstäver och ord går det att använda på andra språk, och det används i flera europeiska länder, men gränserna för vad som är lätt och svårt är satta efter svensk text. När Björnsson jämförde dagstidningar på elva språk fick svenska tidningar 47, tyska 59 och finska 72.

Klarspråk

Enligt 11 § språklagen ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Det kallas klarspråk, och Språkrådet ger ut råd och ett test för hur myndigheter kan skriva så att mottagaren förstår.

Klarspråk handlar om mer än korta ord och meningar: om att börja med det viktigaste, tilltala läsaren direkt, använda aktiva verb och förklara facktermer. LIX mäter bara en del av det, och en text kan ha lågt LIX och ändå vara svår att förstå.

Andra läsbarhetsmått

För engelska används ofta Flesch reading ease, som Rudolf Flesch publicerade 1948. Det räknar med stavelser per ord i stället för bokstäver och ger höga värden för lätta texter, alltså tvärtom mot LIX. Flesch–Kincaid, som togs fram för den amerikanska flottan 1975, väger samma grundtal på ett annat sätt och ger en årskurs i det amerikanska skolsystemet.

Fleschs mått har anpassats till bl.a. tyska, men för svenska är LIX det etablerade måttet, eftersom det togs fram för svensk text.

Källor

Så kontrolleras verktygen