Aln
Längd · Kallas även: Rydaholmsaln, Stockholmsaln
Motsvarar
59,38 cm
1 aln (svensk aln)
Åt andra hållet: 1 m är 1,6841 alnar.
- Period: 1665–1889
- Område: hela riket
- Vara: tyg och textil
Värden
| Värde | Motsvarar | Period | Användning |
|---|---|---|---|
| svensk aln | 59,38 cm | 1665–1889 | tyg och textil · hela riket |
| RydaholmsalnenNordisk familjebok räknar den äldre alnen som ett kvarts verktum, knappt en procent, längre än den som gällde efter 1665. Redan 1627 talas om ”den nya alnen”. Något exakt tal för den äldre alnen är inte fastställt, och mått ur handlingar före mitten av 1600-talet bör därför inte räknas om med 0,5938 m utan reservation. | 59,3–60 cm | till 1665 | hela riket från 1605, dessförinnan landskapsvis |
Vad måttet användes till
Alnen är det mått hela det svenska systemet vilar på, och namnet kommer av underarmen: avståndet från armbågen till långfingerspetsen.
Den normerande alnen var Rydaholmsalnen, en alnstock av järn som hängde på vapenhusdörren i Rydaholms kyrka i Småland och som omnämns som likare redan på 1400-talet.
Norrköpings riksdag 1604 antog den som längdenhet för hela riket, och Karl IX:s mandat 1605 föreskrev att alnen skulle vara ”efter Riholms aln”. Kungen lät göra en kopia, Stockholmsalnen, som hängdes upp på rådhusdörren i Stockholm och finns kvar än i dag.
1665 års plakat bekräftade standarden, och 1739 års förordning talar bara om Stockholms aln – Rydaholmsalnen nämns då inte längre.
Alnen var handelns mått framför andra: tyg köptes i alnar över disk, och en aln är lagom att mäta med en rörelse av armen.
Genom 1855 års stadga föll indelningen i fyra kvarter och tjugofyra tum bort, men det förblev tillåtet att justera och bruka mätstockar om två fot, eftersom en stock på bara en fot är obekväm i arbete.
I systemet
1 aln = 2 fot = 4 kvarter = 24 verktum = 20 decimaltum; 3 alnar = 1 famn