Mil
Längd · Kallas även: landsvägsmil, lantmil, nymil
Motsvarar
10,69 km
1 mil (gammal svensk mil)
Åt andra hållet: 1 km är 0,0936 mil.
- Period: 1649–1889
- Område: hela riket, före 1649 landskapsvis
- Vara: vägmätning och skjutslega
- Talet följer foten 0,2969 m. Pipping och Nationalencyklopedin avrundar till 10 688 m, medan Riksarkivet anger 10 688,54 m, som kommer ur den andra fotomräkningen.
Värden
| Värde | Motsvarar | Period | Användning |
|---|---|---|---|
| gammal svensk milTalet följer foten 0,2969 m. Pipping och Nationalencyklopedin avrundar till 10 688 m, medan Riksarkivet anger 10 688,54 m, som kommer ur den andra fotomräkningen. | 10,69 km | 1649–1889 | vägmätning och skjutslega · hela riket, före 1649 landskapsvis |
| nymil | 10 km | från 1889 | vägmätning · hela riket |
Vad måttet användes till
Före 1649 hade varje landskap sin egen mil. Drottning Kristinas gästgivareordning det året satte en gemensam mil om 18 000 alnar för hela riket.
Ordningen band ihop gästgiveri, skjutshållning och väghållning: alla allmänna landsvägar skulle mätas upp och förses med milstenar, ibland också för halv och kvarts mil, så att skjutslegan kunde tas ut efter verklig sträcka.
Milen var alltså ett vägmått och inte ett bordsmått, och dess längd – drygt en timmes ridning, ungefär två timmars gång – svarar mot avståndet mellan gästgiverierna.
Kvartsmilen kallades fjärdingsväg och var 4 500 alnar. Milstolpssystemet upphörde med 1891 års väglag.
Genom metersystemet ersattes den gamla milen 1889 av nymilen på jämnt 10 000 m, en myriameter, som lever kvar i svenskt vardagsspråk.
I systemet
1 mil = 6 000 famnar = 18 000 alnar = 36 000 fot; 1 fjärdingsväg = 1/4 mil = 2 672 m