Famn ved
Volym · Kallas även: vedfamn, kubikfamn, storfamn, småfamn, skogsfamn
Motsvarar
5,65 m³
1 famn ved (kubikfamn, 6 × 6 × 6 fot)
Åt andra hållet: 1 m³ är 0,177 famnar.
- Period: aldrig författningsfäst; levde kvar efter 1889 utan lagligt stöd
- Område: hela riket
- Vara: ved
- Kubikfamnen är den geometriskt definierade famnen, 216 kubikfot. De travade famnarna nedan är något annat och får inte slås samman med den.
Värden
| Värde | Motsvarar | Period | Användning |
|---|---|---|---|
| kubikfamn, 6 × 6 × 6 fotKubikfamnen är den geometriskt definierade famnen, 216 kubikfot. De travade famnarna nedan är något annat och får inte slås samman med den. | 5,65 m³ | aldrig författningsfäst; levde kvar efter 1889 utan lagligt stöd | ved · hela riket |
| storfamn, sexkvartersved (8 × 6 fot, 3 fots djup) | 3,77 m³ | fastställd för städerna 1728 | ved · städerna; annars lokalt olika |
| storfamn, femkvartersved (8 × 6 fot, 2,5 fots djup) | 3,13 m³ | fastställd för städerna 1728 | ved · städerna; annars lokalt olika |
| småfamn eller skogsfamn, sexkvartersved (6 × 6 fot, 3 fots djup) | 2,83 m³ | aldrig författningsfäst | ved · varierade lokalt och per bransch |
| småfamn, femkvartersved (6 × 6 fot, 2,5 fots djup) | 2,36 m³ | aldrig författningsfäst | ved · varierade lokalt och per bransch |
| järnvägsfamn (7 × 7 fot, 3 fots djup) | 3,85 m³ | aldrig författningsfäst | lokomotivved · järnvägarna |
| meterfamn (1,6 × 2,5 × 1 m) | 4 m³ | efter 1889 | ved · hela riket |
Vad måttet användes till
Famn ved är ett travat mått och inte ett kärlmått: volymen räknar in luften mellan vedträna, och hur mycket ved som ryms beror på hur de är kluvna och lagda.
Måttet är gammalt i vedhandeln. SAOB har famnar ved bland räntepersedlarna i Raseborgs län redan 1530, och Pehr Kalm skriver 1753 i sin reseskildring hur det kvistiga av stammen höggs till ved och ”trafvat up i famnar”.
En förordning från 1728, som SAOB citerar, bestämde att ved i alla städer skulle mätas i famnar om fyra alnar i längd och tre i höjd. Traven fick olika djup efter vedlängden – därav sexkvartersved om tre fot och femkvartersved om två och en halv.
Barrved gavs i regel större mått än björk, eftersom björken har högre bränslevärde. Almanack för alla 1922 ger storfamnen, som i Stockholm kallades brofamn, 3,77 m³ för barrved men bara 3,13 m³ för lövved. Skogsfamnen togs till för att väga upp att veden krymper.
Vedfamnen fungerade därmed som ett prisinstrument snarare än som en volym.
Kubikfamnen, sex fot åt alla håll eller 5,65 m³, var enligt ett konversationslexikon från 1845, som SAOB citerar, kolvedens mått, och almanackan 1922 nämner den för pappersved och bokved.
Järnvägarna hade en egen famn om sju gånger sju fot, vilket hänger samman med att ved var lokomotivbränsle och köptes i stora poster.
En handbok från 1910 konstaterar att flera av de gamla vedmåtten levde vidare ”ehuru utan laglig berättigande”, alltså efter 1889.
Med metersystemet kom meterfamnen, 1,6 × 2,5 × 1 m eller 4 m³, som almanackan 1922 kallar ett officiellt men ”ännu föga använt” vedmått. Ett förslag från 1917 om ett enhetligt vedmått, ster, om en kubikmeter hade då ännu inte antagits.
I dag mäts travad ved i kubikmeter travat mått, m³t, som enligt Skogskunskap, Skogforsks och Skogsstyrelsens rådgivningssajt, är travens sammanlagda volym med luften mellan stockarna inräknad. Det är famnens princip i metrisk form, och en meterfamn är 4 m³t.
I systemet
1 kubikfamn = 216 kubikfot = 27 kubikalnar; 1 småfamn = 108 kubikfot