Kvarter

Vad måttet användes till

Kvarteret är fjärdedelen av stopet, och namnet säger just det: ordet kom hit via lågtyskan och går ytterst tillbaka på medeltidslatinets quartarium, fjärdedelen av ett mått.

Enligt 1665 års plakat gick fyra kvarter på stopet och två stop på kannan, så att kvarteret var en åttondels kanna eller 32,71 cl.

Att det räknas från stopet och inte från kannan visar enligt Mats Morell att stopet är det äldre måttet, och att fyra kvarter gick på stopet är belagt redan från medeltiden.

Georg Stiernhielm, mannen bakom 1665 års bestämningar, lät göra modeller till rymdmåtten, och bland dem finns ett kvarter. Enligt Gunnar Pipping tillhör det Vetenskapsakademien, medan stopmåttet på samma bild tillhör Nordiska museet.

Det var hushållets och krogens vardagsmått för mjölk, öl och brännvin, och det är i kvarter och jungfrur som äldre recept och krogtaxor räknar. SAOB belägger ordet som rymdmått från 1588 och citerar Bellmans ”Drick et qvarter”.

Indelningen i kanna, stop, kvarter och ort hölls enligt Morell oförändrad från 1665 tills decimalsystemet infördes 1855–1863 och kannan i stället delades i tiondelar. Metersystemet, som blev obligatoriskt 1889, avskaffade till sist också kannan.

Storleken ligger nära den flaska på 33 cl som fortfarande används för öl och läskedryck, vilket gör måttet lätt att föreställa sig.

Observera att kvarter också är ett längdmått, en fjärdedels aln eller 0,1484 m, som bland annat används i vedmätning: sexkvartersved är ved som är sex kvarter lång. Samma ord för fjärdedel lever kvar i stadskvarter och i månens första och sista kvarter.

I systemet

1 kvarter = 1/4 stop = 1/8 kanna = 4 jungfrur