Ris (papper)
Antal
Motsvarar
480
1 ris (papper) (skrivpapper, 24 ark på boken)
- Period: det äldre systemet
- Område: hela riket
- Vara: skrivpapper
- Talen 480 och 500 är räknade ur de belagda talen 24, 25 och 20 ark. Ingen svensk källa skriver ut talet 480, och ingen författning daterar övergången till 25 ark.
Värden
| Värde | Motsvarar | Period | Användning |
|---|---|---|---|
| skrivpapper, 24 ark på bokenTalen 480 och 500 är räknade ur de belagda talen 24, 25 och 20 ark. Ingen svensk källa skriver ut talet 480, och ingen författning daterar övergången till 25 ark. | 480 | det äldre systemet | skrivpapper · hela riket |
| tryckpapper, 25 ark på boken | 500 | det äldre systemet | tryckpapper · hela riket |
| 25 ark på boken genomgående | 500 | senast 1918 och framåt | papper · hela riket |
Vad måttet användes till
Riset är den enhet papperspriset räknades på. Det äldsta svenska belägget, Stockholms tullbok 1536, anger priset per ris och inte per ark.
Ordet följer papperets egen handelsväg: arabiskans rizma, bunt, har vandrat via italienskan och tyskan till svenskan, precis som papperstillverkningen vandrade från arabvärlden via Italien till norra Europa.
Ett ris motsvarade den mängd som pressades ihop i en rispress och buntades för transport.
Eftersom det fanns en särskild risvikt fungerade riset också som kvalitetsmått: papperets tjocklek framgick av vad ett ris vägde.
Boken är pappersbrukets minsta säljenhet och användes även för bladguld och bladsilver, alltså för tunna buntade ark överhuvudtaget.
I systemet
1 ris = 20 böcker; 1 bal = 10 ris; 1 bok = 24 eller 25 ark
En spridd förklaring
De extra arken i riset brukar förklaras med att de var makulatur eller igångkörningsark från pressen.
Vad som är belagt: Förklaringen är internationellt spridd men har inte kunnat beläggas i svenska källor.