Snes
Antal
Motsvarar
20
1 snes (måttsenhet: tjog)
- Period: belagd 1531
- Område: Norrland, Dalarna, Skåne och Västerbotten
- Vara: fisk och ägg
Värden
| Värde | Motsvarar | Period | Användning |
|---|---|---|---|
| måttsenhet: tjog | 20 | belagd 1531 | fisk och ägg · Norrland, Dalarna, Skåne och Västerbotten |
| sädesuppsättning: kärvar på en snesSAOB anger vanligen 9, 10, 12 eller 20 kärvar: 9 band i Malung 1762, 12 band i Västerbotten 1884 och 20 band i Norrbottens kustbygd 1917. Ett belägg från Norrländska samlingar omkring 1770 talar om 8 band och vidgar spannet nedåt. Talen får inte slås samman till ett medelvärde. | 9–20 | belägg 1762–1917 | säd i skyl · Dalarna, Västerbotten och Norrbotten |
Vad måttet användes till
Snesen hör till en liten grupp mått där enheten är namnet på ett redskap. SAOB:s grundbetydelse är en stång, stör eller ten som något träds på, och medellågtyskans snēse är en avskuren gren att hänga korv, skinka eller fisk på.
I svenskan fick ordet två skilda fortsättningar. Som måttsenhet är snesen ett tjog, särskilt om fisk som träds på en stör, med äldsta belägg 1531. Som lantbruksterm är den en sädesuppsättning, kärvar trädda på tvären på en i marken nedslagen stör, och då varierar antalet kärvar med trakten.
Snesen gav också namn åt ett ytmått. Snesland var i Dalarna den jordyta som beräknades ge en snes säd: före 1665 vanligen 9 bandland eller 324 kvadratalnar, efter 1665 vanligen 10 bandland eller 360 kvadratalnar.
Val och timmer har gått samma väg från redskap till tal, och SAOB hänvisar uttryckligen mellan dem.
I systemet
1 snes = 1 tjog = 20 stycken; 1 snesland = 1/40 tunnland ≈ 127 m²