Kvintin
Massa
Motsvarar
3,321 g
1 kvintin (kvintin)
Åt andra hållet: 1 kg är 301,1232 kvintin.
- Period: belagt 1529, författningsenhet till 1855
- Område: hela riket
- Vara: kryddor, läkemedel, silver
- Talet är räknat ur skålpundet: 425,0758 / 128 = 3,3209 g. SAOB anger 3,329 g, vilket inte går ihop med skålpundet – avvikelsen är 0,24 % och alltså för stor för att vara avrundning. Handbokslitteraturen anger 69½ ass på kvintinet; uträknat ur 8 848 ass per skålpund blir talet 69,125.
Vad måttet användes till
Kvintinet är ett lånord som betyder fel sak. Ordet går tillbaka på medellatinets quintinus, femtedel, till lat. quintus, den femte, medan enheten i svenskt bruk är en fjärdedels lod.
Enheten var kryddhandelns, apotekens och silverarbetets minsta praktiska vikt och är belagd i svenskan från 1529. Att den var vardagsmat i detaljhandeln framgår av ett förbud från 1600 mot främmande som håller öppna gatubodar och handlar ”medh aln Lhot och qwintin”.
Enheten lever kvar i uttryck: att väga med lod och kvintin är att vara ytterligt nogräknad, och Grubb förklarade 1665 ”läggia i lood och qwintin” som att göra mycket av litet med fåfänga ord.
I systemet
1 kvintin = 1/4 lod = 1/128 skålpund = 69,125 ass
Källor
- SAOB, ”kvintin”, band 15 (1938)
- Gunnar Pipping, ”Några drag ur det svenska mått- och justeringsväsendets historia”, Dædalus 1967, s. 44–66
- Mats Morell, Om mått- och viktsystemens utveckling i Sverige sedan 1500-talet, Uppsala Papers in Economic History 16 (1988)
- Svensk Kommunal- och Vallagsbok för alla (1910), återgiven av Jämtlands läns släktforskare