Mark
Massa
Motsvarar
210,6 g
1 mark (lödig mark (myntvikt))
Åt andra hållet: 1 kg är 4,748 mark.
- Period: 1605–1830
- Område: hela riket
- Vara: ädelmetall och mynt
Värden
| Värde | Motsvarar | Period | Användning |
|---|---|---|---|
| lödig mark (myntvikt) | 210,6 g | 1605–1830 | ädelmetall och mynt · hela riket |
| viktualievikt | 212,5 g | 1665–1863 | hemmaproducerat smör och ull · hela riket |
| järn- och kopparvikt | 340,1 g | 1665–1863 | järn och koppar · metallhandeln |
| uppstadsvikt | 357,9 g | 1665–1863 | järn · uppstad |
| bergsvikt | 375,8 g | 1665–1863 | järn och koppar · bergslagen |
| medeltida markerMedeltida marker varierade mellan omkring 205 och 220 g. | 205–220 g | medeltiden | ädelmetall · lokalt |
Vad måttet användes till
Marken är Sveriges äldsta viktenhet och skapades för ädelmetall. Sedan vikingatiden vägdes guld och silver i marker, delade i åtta örar eller tjugofyra örtugar.
Orden öre och örtug går tillbaka på latinets aurum, guld, och är sannolikt äldre än marken själv, som troligen uppstått genom att åtta örar slagits samman.
Marken var samtidigt räkneenhet för mynt, och det förklarar varför myntvikten länge levde sitt eget liv vid sidan av handelsvikten.
Ordet kom också att beteckna enheten hos besmanet, forna tiders hushållsvåg, och 1605 års mandat gjorde Örebro besmansmark lika stor som skålpundet.
Traditionen satt djupt: ännu på 1800-talet vägdes smör och ull från den egna gården i marker, medan köpta varor angavs i skålpund.
I systemet
1 mark viktualievikt = 1/2 skålpund; 20 mark järnvikt = 1 markpund