Skålpund
Massa
Motsvarar
425,1 g
1 skålpund (efter 1665)
Åt andra hållet: 1 kg är 2,3525 skålpund.
- Period: 1665–1889
- Område: hela riket
- Vara: viktualier, specerier, kramvaror
Värden
| Värde | Motsvarar | Period | Användning |
|---|---|---|---|
| efter 1665 | 425,1 g | 1665–1889 | viktualier, specerier, kramvaror · hela riket |
| satt lika med myntviktens skålpund | 421,2 g | 1634–1665 | viktualier · hela riket |
| äldsta belagda | 415,5 g | 1500-talets mitt–1634 | viktualier · Stockholm och därmed riket |
| medicinalvikt | 356,3 g | till 1863 | läkemedel · apoteken |
Vad måttet användes till
Skålpundet är viktsystemets grundenhet och den enda gamla viktenhet som gick igenom 1855 års reform oförändrad. Namnet betyder ungefär pundet för skålvågen.
Stiernhielm ökade det med ett kvintin i samband med 1665 års reform, så att en kanna vatten kom att väga jämnt 100 uns. Därmed hakade volym och vikt i varandra.
1855 års stadga uttryckte samma samband i modern form: en kubikfot rent vatten vid sin högsta täthet väger 61,522 skålpund.
Att 8 848 ass gick på skålpundet – ett tal som varken är delbart med 12, 20 eller 32 – beror på att asset hämtades in utifrån som internationell myntviktsenhet 1667 och inte tvärtom.
Från 1855 delades skålpundet i 100 ort och 10 000 korn. Pippings tabell skriver på ett ställe 1 000 korn, men eftersom en ort är 100 korn måste hundra ort vara 10 000.
Apoteken hade ett eget skålpund, medicinalvikten, som delades i tolv uns och användes vid beredning av läkemedel ända till 1863.
I systemet
1 skålpund = 32 lod = 128 kvintin = 8 848 ass; från 1855 = 100 ort = 10 000 korn