Omvandla tid

Om enheterna

• Millisekunder (ms) – En millisekund är en tusendels sekund, eftersom prefixet milli betyder 10⁻³, och den är laglig enhet i hela EU. I programmering är den en vanlig tidsenhet: JavaScript räknar tid i millisekunder sedan den 1 januari 1970 UTC, medan Unix och POSIX räknar sekunder från samma ögonblick. Fällan följer direkt – en tidsstämpel som läses i fel enhet hamnar tusen gånger fel, och en datumkolumn visar plötsligt år 1970 eller ett årtal långt fram i tiden. Symbolen är ms. mS är millisiemens, en helt annan storhet.
• Sekunder (s) – Sekunden är SI:s basenhet för tid och fastställs av Generalkonferensen för mått och vikt. Sedan 1967 definieras den genom cesium-133-atomen: sekunden är den tid det tar för cesiumfrekvensen att svänga 9 192 631 770 gånger, och 2018 formulerades definitionen om till ett fast värde på den frekvensen. Den är laglig enhet i hela EU och grunden för alla mått på hastighet, effekt och frekvens. SI-sekunden har ingenting med jordens rotation att göra: skottsekunder justerar UTC, inte sekunden.
• Minuter (min) – En minut är 60 sekunder. Den är ingen SI-enhet, men SI-broschyren räknar den bland de sedan länge etablerade tidsenheterna, och EU:s enhetsdirektiv tar upp den bland de lagliga enheterna. I unionens typgodkännandehandlingar används den omvänt: motorvarvtal skrivs min⁻¹. Symbolen är min, inte m, som betyder meter, och inte ′, som är bågminut. Prefix får inte sättas på minuten. Decimalminuter och minuter med sekunder blandas lätt ihop.
• Timmar (h) – En timme är 60 minuter, alltså 3 600 sekunder. Liksom minuten är den ingen SI-enhet men står bland de etablerade tidsenheterna i SI-broschyren, och EU:s enhetsdirektiv räknar den som laglig enhet. Eftersom sammansättningar av lagliga enheter också är lagliga följer kilometer i timmen och kilowattimme direkt ur den: en kilowattimme är exakt 3,6 megajoule därför att timmen är exakt 3 600 sekunder. Symbolen är h, gemen och utan punkt. Vid sommartidsomställningen har dygnet 23 eller 25 timmar.
• Dygn (d) – Ett dygn är 24 timmar, alltså exakt 86 400 sekunder – ett tal som återkommer i all programmering. Enheten är ingen SI-enhet men står bland de etablerade tidsenheterna i SI-broschyren och är laglig i EU. Enhetens dygn är exakt; soldygnet är det inte, eftersom jordens rotation varierar. Därför har UTC hittills hållits inom nio tiondels sekund från jordrotationstiden med skottsekunder, och Generalkonferensen för mått och vikt beslutade 2022 att gränsen ska höjas senast 2035.
• Veckor (v.) – En vecka är sju dygn, alltså 604 800 sekunder. Den är den enda tidsenheten här som ingen fastställer: veckan saknas både i SI-broschyrens förteckning över tidsenheter och i EU:s enhetsdirektiv. Ändå styr den planering, löneperioder, graviditetsvecka och nordiskt arbetsliv. Veckonumreringen skiljer sig åt: den internationella standarden låter veckan börja på måndag och vecka 1 innehålla årets första torsdag, medan amerikansk praxis börjar på söndag. Ett år är inte 52 veckor.
• Månader (mån) – En månad är här en tolftedel av det gregorianska medelåret: 30,436875 dygn, alltså exakt 2 629 746 sekunder. Ingen verklig månad har den längden, eftersom kalendermånaderna har 28–31 dygn, så omräkningen passar för medelvärden men inte för datum. Månaden är varken SI-enhet eller laglig måttenhet i EU. Enligt svensk lag löper en lagstadgad frist i månader till samma datum i slutmånaden, och saknas det datumet blir månadens sista dag slutdag. Tre månader från den 30 november löper alltså ut den 28 eller 29 februari.
• År (år) – Ett år är här det gregorianska medelåret: 365,2425 dygn, alltså exakt 31 556 952 sekunder. Talet följer ur skottårsregeln, som ger 97 skottdagar på 400 år. Året är varken en SI-enhet eller en laglig måttenhet i EU, men det används i avtal, räntor och energiförbrukning – EU:s energietikett anger kylars förbrukning i kilowattimmar per år. Fällan är att ”ett år” betyder flera saker: det julianska året är 365,25 dygn, och ränteberäkningar räknar ofta 360 eller 365 dagar utan skottdagar.